Behandling4 min läsning

Varför kommer värmevallningar, och hur länge varar de?

Plötslig värme, röda kinder och svettningar mitt i ett möte eller mitt i natten. Här får du veta varför vallningarna kommer, hur länge de brukar hålla på och vad som kan lindra.

Värmevallningar är plötsliga känslor av värme i bröstet, halsen och ansiktet, ofta med rodnad och svettningar. De är bland de vanligaste besvären i klimakteriet och beror på att kroppens temperaturreglering påverkas när östrogenet sjunker. Hur länge de håller på varierar mycket: för många några år, för en del längre. Det finns både egenvård och behandling.

Hur känns en vallning?

En vallning kommer ofta utan förvarning. Värmen sprider sig över bröstet, halsen och ansiktet, huden kan bli röd och du börjar svettas. En del får hjärtklappning eller känner sig plötsligt stressade. Vallningen brukar gå över inom några minuter, och efteråt är det vanligt att frysa en stund.

Vallningar på natten märks ofta som nattsvettningar. De kan väcka dig flera gånger och påverka ork och humör dagen efter. Vallningarna kan börja medan du fortfarande har mens, och de kan försvinna en tid för att sedan komma tillbaka.

Varför uppstår vallningar?

Kroppens termostat sitter i hjärnan, i ett område som heter hypotalamus. Östrogen bidrar till att hålla temperaturregleringen stabil. När nivåerna svänger och sjunker blir den känsligare, och en liten temperaturhöjning kan räcka för att kroppen ska reagera som om den vore överhettad. Blodkärlen i huden vidgas och du svettas för att göra dig av med värme, trots att du egentligen inte var för varm.

Hur länge varar besvären?

Det varierar mycket mellan kvinnor. För många pågår vallningarna i några år runt den sista mensen och klingar sedan av. För en del håller de på betydligt längre. Du behöver inte vänta ut besvären om de stör din sömn eller vardag.

Vad kan utlösa en vallning?

Vallningar kan komma helt utan synlig orsak, men många märker att vissa saker kan sätta igång eller förvärra dem:

Anteckna gärna när vallningarna kommer, så hittar du lättare dina egna mönster.

Vad kan du göra själv?

Vill du se hur vallningarna hänger ihop med sömn, humör och andra besvär kan du göra symtomtestet. Du får en överblick per område, ingen diagnos.

Vilken behandling finns?

Påverkar vallningarna din sömn, ditt arbete eller hur du mår finns det behandling. Den vanligaste är hormonbehandling med östrogen, som finns i flera former. Har du kvar livmodern behövs också gulkroppshormon (gestagen) som skyddar livmoderslemhinnan, till exempel i en hormonspiral. Det finns även behandling utan hormoner för dig som inte kan eller vill ta hormoner.

Vilken behandling som passar beror på dina besvär, din ålder och din hälsa. Innan ni bestämmer något går läkaren igenom nytta och risker med dig, till exempel om du har haft blodpropp, hur ditt blodtryck är, om du har hjärt-kärlsjukdom och om det finns bröstcancer i familjen. Du kan alltid välja att avstå från läkemedel.

Kan vallningar bero på något annat?

Svettningar och värmekänsla beror inte alltid på klimakteriet. En överaktiv sköldkörtel kan ge liknande besvär, ofta tillsammans med hjärtklappning, darrighet och viktnedgång. Infektioner och vissa läkemedel kan också ge svettningar. Läkaren ser hela bilden och kan ta blodprov för att utesluta annat.

Kontakta vården om du:

Lipio erbjuder digital vård vid klimakteriebesvär. En legitimerad läkare går igenom hela bilden, ni har ett kort videosamtal och uppföljningen ingår. Ny hormonbehandling startas inte digitalt om du är under 45 år, då hjälper läkaren dig vidare till gynekolog, eller om du är 60 år eller äldre. Läs mer om klimakteriet.

Vanliga frågor

Hur länge håller en vallning på?

Oftast några minuter. Efteråt kan du frysa en stund när kroppen har kylt ner sig.

Kan man få vallningar fast man fortfarande har mens?

Ja. Vallningar kan börja redan i förklimakteriet, när mensen fortfarande kommer men ofta har börjat bli oregelbunden.

Behöver jag ta blodprov för att få veta om det är klimakteriet?

Oftast inte om du är 45 år eller äldre. Hormonerna går upp och ner så mycket i de här åren att ett enstaka prov sällan ger svar. Läkaren kan däremot ta prover för att utesluta annat, till exempel sköldkörteln.

Gör symtomtestet