Behandling4 min läsning

Kan klimakteriet ge nedstämdhet, oro och irritation?

Många märker att humöret förändras, ibland innan vallningarna ens har börjat. Här får du veta varför det händer, vad du kan göra själv och när du ska söka vård.

Ja. Nedstämdhet, oro, ångest och lättirritation är vanliga besvär i övergången till klimakteriet. De kan komma tidigt, ibland före vallningarna, och därför är det lätt att inte koppla ihop dem med hormonerna. Besvären är verkliga, och det finns hjälp att få.

Varför påverkas humöret?

Under förklimakteriet går östrogennivåerna upp och ner innan de till slut sjunker. Östrogen påverkar bland annat signalämnen i hjärnan som har betydelse för humör, stresstålighet och sömn. När nivåerna svänger kan känslorna svänga med: du blir ledsen utan att veta varför, får kortare stubin eller känner en oro som är svår att sätta fingret på.

Hur mycket hormonerna betyder skiljer sig mellan kvinnor, och ofta spelar flera saker in samtidigt. De här åren rymmer för många ett krävande arbete, barn som flyttar hemifrån och föräldrar som behöver hjälp. Det gör inte besvären mindre verkliga.

Oro kan också kännas i kroppen, till exempel som hjärtklappning. Det är vanligt i klimakteriet, men har du bröstsmärta, andnöd eller svimmar ska du ringa 112.

Sömnbristen förstärker allt

Vaknar du av svettningar eller ligger vaken mitt i natten blir det svårare att hantera stress dagen efter. Sömnbrist gör de flesta mer lättirriterade, mer oroliga och mer nedstämda. Ibland är det sömnen som behöver hjälp först.

Om du har varit känslig för hormoner förut

Har du tidigare haft svår PMS, mått dåligt efter en förlossning eller fått humörbiverkningar av p-piller, berätta det för läkaren. Det kan ha betydelse för bedömningen, och det är inget fel på dig.

Är det klimakteriet eller en depression?

Det är inte alltid lätt att skilja på, och du behöver inte reda ut det själv. Nedstämdhet och trötthet kan ha flera orsaker: klimakteriebesvär, en depression, utmattning efter lång tids stress, en sköldkörtel som inte fungerar som den ska eller blodbrist. Flera saker kan också finnas samtidigt.

Läkaren ser hela bilden: hur mensen har förändrats, hur du sover, vilka andra besvär du har och hur länge du har mått så här. Ibland behövs blodprov för att utesluta annat. Är det en depression ska den behandlas som en depression, och då hjälper läkaren dig vidare till rätt vård.

Sök vård om du är nedstämd nästan varje dag i mer än ett par veckor, om du har tappat lusten till sådant du brukar tycka om eller om oron tar över vardagen.

Vad kan du göra själv?

Små förändringar kan göra skillnad, särskilt de som skyddar sömnen.

• Värna sömnen: håll regelbundna tider, ha svalt i sovrummet och dra ner på kaffe och alkohol på eftermiddagen och kvällen.
• Rör på dig: regelbunden fysisk aktivitet är bra för både humöret och sömnen. Promenader räknas.
• Se över alkoholen: den kan kännas avslappnande för stunden men påverkar humöret och ger sämre sömn.
• Prata med någon: en vän, din partner eller någon som går igenom samma sak. Att sätta ord på det kan göra oron mindre.
• Planera in återhämtning: korta pauser under dagen och något som hjälper dig att varva ner före sänggåendet.
• Skriv ner hur du mår: några veckors anteckningar om sömn, humör och mens kan visa ett mönster och blir ett bra underlag för läkaren.

Vill du få en överblick kan du göra symtomtestet. Det visar dina besvär per område, till exempel sömn och ork eller humör och tankar, och är ingen diagnos.

Vilken hjälp finns i vården?

Samtalsstöd och KBT kan hjälpa vid oro, nedstämdhet och sömnsvårigheter. Hänger humörbesvären ihop med andra klimakteriebesvär, som vallningar och dålig sömn, kan behandling av dem också påverka hur du mår. Hormonbehandling är ett av alternativen. Läkaren går igenom nytta och risker med dig, och du bestämmer själv.

Lipio erbjuder digital vård vid klimakteriebesvär. En legitimerad läkare går igenom hela bilden, ni har ett kort videosamtal och uppföljningen ingår. Ny hormonbehandling startas inte digitalt om du är under 45 år, då hjälper läkaren dig vidare till gynekolog, eller om du är 60 år eller äldre. Läs mer om klimakteriet.

Vanliga frågor

Kan klimakteriet ge ångest?

Ja. Oro och ångest är vanliga i övergången, även hos den som inte har haft det förut. Ångest kan kännas i kroppen som rastlöshet eller hjärtklappning. Har du bröstsmärta eller andnöd: ring 112.

Varför blir jag så lättirriterad?

Svängande hormoner och dålig sömn gör att stubinen blir kortare för många. Det säger inget om vem du är. Hjälper det inte att skydda sömnen och ta hand om dig själv, ta upp det med läkaren.

Kan hormonbehandling påverka humöret?

Hormonbehandling är ingen behandling mot depression. Den ges mot klimakteriebesvär, och läkaren bedömer om dina humörbesvär hänger ihop med dem. En del märker att gulkroppshormonet (gestagen), som skyddar livmoderslemhinnan, påverkar humöret. Säg till läkaren i så fall, det finns olika sätt att lägga upp behandlingen.

Går humörsvängningarna över?

För många blir det lättare med tiden, men det varierar. Du behöver ändå inte vänta ut dem om de påverkar ditt liv.