Behandling4 min läsning

Hjärndimma i klimakteriet och varför minnet sviker

Orden försvinner mitt i en mening och det är svårt att hålla fokus på jobbet. Du är långt ifrån ensam. Här går vi igenom vad som ligger bakom, vad du kan göra och när minnet ska utredas.

Hjärndimma är ett vardagsord för att det blir svårare att minnas, hitta ord och koncentrera sig. Det är vanligt i åren runt den sista mensen och hänger ofta ihop med dålig sömn, vallningar och humörsvängningar. För många blir det bättre med tiden. Kommer minnesproblemen snabbt, blir de tydligt värre eller gör det svårt att klara vardagen ska de utredas.

Hur känns hjärndimma?

Kvinnor beskriver det på liknande sätt:

• Ord och namn som inte kommer, fast du vet precis vad du vill säga.
• Svårt att hålla tråden i ett möte eller ta sig igenom en längre text.
• Du glömmer avtal, tappar bort saker eller går in i ett rum och undrar varför.
• Allt tar längre tid, som om tankarna går i sirap.

Många berättar att det märks mest på jobbet, och att de har blivit avfärdade med att det bara är stress eller utbrändhet. En del oroar sig för att det är början på en minnessjukdom. Det är inte konstigt att det skrämmer. Besvären är verkliga, de är vanliga och de har ofta en förklaring.

Varför påverkas minnet i klimakteriet?

Östrogen påverkar hjärnan. När nivåerna svänger och sjunker i övergången kan tankeförmågan kännas mindre skarp. Oftast samverkar flera saker:

• Sömnbrist. Vallningar och svettningar på natten ger sönderhackad sömn, och en trött hjärna minns och fokuserar sämre.
• Vallningar under dagen. En vallning mitt i ett samtal tar uppmärksamhet och kan göra att du tappar tråden.
• Humöret. Nedstämdhet, oro och lättirritation tar kraft och gör det svårare att koncentrera sig.
• Livet runt omkring. Många har mycket på jobbet och ansvar för både barn och åldrande föräldrar samtidigt.

Har du adhd kan du märka att svårigheterna blir större under den här tiden.

Blir det bättre?

För många, ja. Besvären är vanligast under själva övergången och brukar lätta med tiden, särskilt när sömnen blir bättre. Det kan ändå vara svårt att själv avgöra vad glömskan beror på, och då är det klokt att prata med en läkare.

Vad kan du göra själv?

• Skydda sömnen. Svalt sovrum, fasta tider och mindre koffein och alkohol på kvällen.
• Rör på dig regelbundet. Fysisk aktivitet är bra för sömnen, humöret och orken.
• Avlasta minnet. Använd kalender, listor och påminnelser i telefonen, och ha fasta platser för nycklar och plånbok.
• Gör en sak i taget. Stäng av aviseringar när du behöver fokusera och ta korta pauser.
• Berätta för någon. Det blir ofta lättare när du inte behöver dölja det. På jobbet kan det ibland gå att anpassa arbetet en period.

Vill du se hur minnet hänger ihop med sömn och humör? Symtomtestet tar cirka 3 minuter och ger en överblick per område.

När ska minnet utredas?

Kontakta vårdcentralen om:

• minnesproblemen kommer snabbt eller blir tydligt värre över veckor eller månader
• du har svårt att klara vardagen, till exempel jobbet, räkningar eller att hitta på välkända platser
• närstående märker att ditt minne, ditt beteende eller din personlighet förändras
• du har andra neurologiska symtom, till exempel ny eller förändrad huvudvärk, synstörningar, yrsel, domningar eller ostadighet
• du känner dig nedstämd eller orolig under en längre tid

Vad gör läkaren?

Läkaren går igenom hela bilden: sömn, humör, vallningar, mens, läkemedel och hur vardagen fungerar. Ibland behövs blodprover för att utesluta annat, till exempel sköldkörteln eller blodbrist. Ett hormonprov behövs sällan efter 45 år, eftersom nivåerna svänger mycket.

Kan behandling hjälpa mot hjärndimma?

Hormonbehandling ges inte för att förbättra minnet eller för att förebygga demens. Det läkaren kan göra är att behandla det som stör, till exempel vallningar och svettningar som förstör nattsömnen, sömnproblem eller nedstämdhet. En del upplever att det blir lättare att tänka klart när de sover bättre, men ingen kan lova en effekt på minnet.

Blir behandling aktuell går läkaren igenom nytta och risker. Det gäller både behandling med östrogen och behandling utan hormoner. Blödningar som inte har undersökts, till exempel efter samlag, mellan menstruationerna eller efter att mensen har varit borta ett halvår eller mer, ska undersökas först.

Lipio erbjuder digital vård vid klimakteriebesvär. En legitimerad läkare går igenom hela bilden, ni har ett kort videosamtal och uppföljningen ingår. Ny hormonbehandling startas inte digitalt om du är under 45 år, då hjälper läkaren dig vidare till gynekolog, eller om du är 60 år eller äldre. Läs mer om klimakteriet.

Vanliga frågor

Är hjärndimma ett tecken på demens?

Oftast inte. Svårt att minnas och koncentrera sig är vanligt i klimakteriet och hänger ofta ihop med sömn och humör. Blir det snabbt värre eller påverkar vardagen ska det utredas.

Går hjärndimman över?

För många blir det bättre med tiden, särskilt när sömnen blir bättre. Du behöver inte vänta ut det om det påverkar jobbet eller livet.

Hjälper hormonbehandling mot minnet?

Hormonbehandling ges inte för minnet. Den kan minska vallningar som stör sömnen, men ingen kan lova att minnet påverkas.

Behöver jag ta blodprov?

Ett hormonprov säger sällan särskilt mycket efter 45 år. Läkaren kan däremot ta prover för att utesluta annat, till exempel sköldkörteln eller blodbrist.