Behandling4 min läsning

Vilka risker har hormonbehandling i klimakteriet, och vem passar den för?

Hormonbehandling används mot besvär som vallningar och svettningar, men den passar inte alla. Här går vi igenom hur den fungerar, vilka risker som finns och hur du och läkaren kommer fram till vad som passar dig.

Vad är hormonbehandling i klimakteriet?

Hormonbehandling i klimakteriet, ofta förkortad MHT, betyder att du får östrogen som ersätter en del av det som äggstockarna slutar bilda. Har du kvar livmodern behövs också gulkroppshormon, som skyddar livmoderslemhinnan. Om behandlingen passar dig beror på dina besvär, din ålder och din hälsa, och du och läkaren väger nytta mot risk tillsammans.

Det är vanligt att känna sig osäker inför hormoner. Du kan alltid tacka nej, och det finns behandling utan hormoner.

Östrogen finns i flera former, och läkaren hjälper dig att välja det som passar din hälsa.

Gulkroppshormon skyddar livmoderslemhinnan

Östrogen får livmoderslemhinnan att växa, och utan skydd ökar risken för cancer i livmodern. Därför får du som har livmodern kvar också gulkroppshormon (gestagen). Skyddet kan också komma från en hormonspiral, men bara en viss sort ger tillräckligt skydd och den behöver bytas efter fem år.

Gulkroppshormonet tas en del av månaden, vilket oftast ger en blödning i månaden, eller varje dag, vilket oftast ger blödningsfrihet. Upplägget beror bland annat på hur länge sedan din sista mens var.

Har hela livmodern opererats bort räcker oftast östrogen. Läkaren går igenom vad som gäller för dig, till exempel om du har haft endometrios eller inte vet säkert vilken operation du har gjort.

Lokal behandling i underlivet är något annat

Lokal östrogenbehandling i slidan, mot till exempel torrhet och smärta vid samlag, verkar främst där den sätts in. Den kräver inget gulkroppshormon och har betydligt färre hinder.

Vem kan hormonbehandling passa?

Hormonbehandling används främst när vallningar och svettningar, ofta med dålig sömn och trötthet, gör vardagen tung.

Behandlingen startas i regel före 60 års ålder och inom tio år efter den sista mensen. Startar behandlingen senare är riskerna högre, bland annat för stroke. Har mensen slutat före 45 års ålder ska en gynekolog göra bedömningen. Hormonbehandling ges inte för att förebygga hjärt-kärlsjukdom eller demens.

När avråder läkaren?

Läkaren avråder i regel från behandling som verkar i hela kroppen om du:

• har eller har haft bröstcancer, eller har en förändring i bröstet som inte är undersökt
• har haft blodpropp eller har en känd ökad risk för blodpropp
• har haft hjärtinfarkt, kärlkramp, stroke eller TIA
• har en blödning från underlivet som inte är undersökt
• har en leversjukdom med avvikande levervärden
• har haft cancer i livmodern eller har vissa ovanligare sjukdomar som läkaren frågar om

I några av fallen kan en specialist ändå göra en egen bedömning. Bröstcancer i släkten hindrar inte behandling, men läkaren väger in det.

Hur väger läkaren nytta mot risk?

Läkaren väger in din ålder, tid sedan sista mensen, dina och släktens sjukdomar, läkemedel, blodtryck, vikt och rökning. Blodtrycket ska vara mätt innan du börjar.

• Bröstcancer: risken ökar något, mer med östrogen och gulkroppshormon tillsammans än med enbart östrogen. Den ökar ju längre behandlingen pågår och finns kvar i flera år efter att den har avslutats.
• Blodpropp: risken ökar, mest under de första åren och mer vid högre dos. Hur östrogenet ges spelar roll, och vid ökad risk väljer läkaren ett sätt som påverkar blodproppsrisken mindre.
• Stroke: risken är högre när behandlingen startar efter 60 års ålder.

Läkaren går igenom riskerna med dig, även i siffror, innan ni bestämmer något.

Har du till exempel ett BMI på 30 eller högre, röker, har blodpropp i släkten, högt blodtryck, diabetes, migrän eller besvär med gallan eller levern väljer läkaren ett sätt att ge östrogen som passar de riskerna.

Hur följs behandlingen upp?

Läkaren börjar med lägsta dos som behövs och följer upp efter ungefär tre månader. Sedan görs en ny bedömning av nytta och risk minst en gång om året.

Fortsätt gå på mammografi och cellprov när du blir kallad. Hör av dig om blödningarna ändras, om du börjar med nya läkemedel eller ska opereras. Hormonbehandling skyddar inte mot graviditet. Gulkroppshormon kan ge humörbesvär hos en del, och då kan läkaren se över upplägget.

Finns det behandling utan hormoner?

Ja, det finns läkemedel utan hormoner mot vallningar och svettningar. Regelbunden fysisk aktivitet, en jämn sömnrytm och att se över alkohol och rökning är bra för hälsan oavsett vad du väljer.

Vill du ha en överblick över dina besvär först kan du göra symtomtestet.

Lipio erbjuder digital vård vid klimakteriebesvär. En legitimerad läkare går igenom hela bilden, ni har ett kort videosamtal och uppföljningen ingår. Ny hormonbehandling startas inte digitalt om du är under 45 år, då hjälper läkaren dig vidare till gynekolog, eller om du är 60 år eller äldre. Läs mer om klimakteriet.

Vanliga frågor

Är hormonbehandling farligt?

Riskerna gäller framför allt blodpropp och bröstcancer och varierar med ålder, hälsa, hur östrogenet ges och hur länge behandlingen pågår. Läkaren går igenom just din situation.

Hur länge kan man ta hormonbehandling?

Det finns ingen fast tidsgräns. Läkaren gör en ny bedömning minst en gång om året, och du kan i samråd med läkaren sänka dosen eller sluta.

Går man upp i vikt av hormonbehandling?

Många oroar sig för det. Vikten förändras ofta i klimakteriet av andra skäl, och läkaren kan prata med dig om vikt och levnadsvanor.