Behandling4 min läsning

Är jag i förklimakteriet? Tidiga tecken du kan känna igen

Många väntar sig att klimakteriet ska börja med vallningar. Ofta märks det först på sömnen, humöret, orken eller minnet, flera år innan mensen tar slut.

Vilka är de första tecknen på förklimakteriet?

Förklimakteriet är åren före den sista mensen, när hormonerna från äggstockarna börjar svänga. De första tecknen är ofta inte vallningar utan sämre sömn, humörsvängningar, oro, glömska, mindre ork, värk i leder och muskler och att mensen ändrar sig. Besvären kan börja flera år före den sista mensen, för många i mitten av 40-årsåldern.

Besvären är verkliga och vanliga. Eftersom de kommer smygande tror många att det är stress, utbrändhet eller bara ett tufft år.

Varför känns det så här?

Hormonerna sjunker inte jämnt. Östrogenet kan vara högt en månad och lågt nästa, och ägglossningen blir oregelbunden. Det är svängningarna som ger många av besvären. Östrogen påverkar bland annat sömnen, humöret och kroppens temperaturreglering, och därför kan det märkas på flera sätt samtidigt.

I genomsnitt får kvinnor sin sista mens runt 51 år. Först när det har gått ett år utan mens vet man i efterhand vilken som var den sista.

Tidiga tecken du kan känna igen

Sömn och ork

Du har svårt att somna, vaknar mitt i natten eller för tidigt och kan inte somna om. En del vaknar svettiga. Dagarna blir tunga, och tröttheten går inte att sova bort.

Humör, oro och minne

Stubinen blir kortare, du blir nedstämd utan tydlig orsak eller känner en oro och rastlöshet som är ny för dig. Många beskriver hjärndimma: du tappar ord, glömmer saker och har svårare att koncentrera dig.

Mensen ändras

Cykeln kan bli kortare eller längre, blödningen rikligare eller sparsammare, och ibland hoppar mensen över en månad. Blir blödningarna mycket rikliga eller långdragna ska du ändå låta vården titta på det, se nedan.

Kroppen

Värk i leder och muskler, ny huvudvärk, hjärtklappning och vallningar kan också komma. Torrhet i underlivet, minskad sexlust och täta urinträngningar kan också höra till bilden.

Alla får inte alla besvär, och de kan komma och gå. Vill du få en överblick kan du göra symtomtestet. Det tar cirka 3 minuter och visar dina besvär per område. Det är ingen diagnos, men ett bra underlag när du pratar med vården.

Därför kan tecknen vara svåra att se

Hormonspiral och p-piller

Med hormonspiral blir mensen ofta sparsam eller uteblir, så du ser inte om cykeln förändras. Sömn, humör och andra besvär kan ändå märkas. Kombinerade p-piller innehåller östrogen och kan dölja både mensförändringar och en del av besvären. Läkaren går då mer på hur du mår än på mensen.

Annat kan ge liknande besvär

Trötthet, nedstämdhet, hjärtklappning och svettningar kan ha andra orsaker. En sköldkörtel som arbetar för långsamt eller för snabbt kan ge besvär som liknar klimakteriets. Blodbrist, till exempel efter rikliga blödningar, gör dig trött och orkeslös. Depression och utmattning kan också spela in, ibland samtidigt. Därför ser läkaren hela bilden och tar prover när det behövs.

Vad kan du göra själv?

Regelbunden rörelse, gärna styrketräning, en jämn sömnrytm och att se över alkohol och rökning är bra för många i den här fasen. Skriv gärna ner hur du sover, hur du mår och när du blöder under några veckor. Då blir det lättare att se ett mönster, både för dig och för läkaren.

När ska du söka vård?

Sök vård om besvären påverkar sömnen, arbetet, relationerna eller hur du orkar med vardagen. Du behöver inte vänta tills det blir ohållbart. Det finns hjälp att få.

Kontakta vården snart om du:

• blöder efter samlag eller mellan menstruationerna
• blöder efter att mensen har varit borta ett halvår eller mer
• får en ny, ovanligt riklig eller långvarig blödning
• har fått besvär eller ändrad mens före 45 års ålder, då ska en gynekolog göra bedömningen
• har nattsvettningar med feber, går ner i vikt utan att försöka eller har svullna lymfkörtlar

Lipio erbjuder digital vård vid klimakteriebesvär. En legitimerad läkare går igenom hela bilden, ni har ett kort videosamtal och uppföljningen ingår. Ny hormonbehandling startas inte digitalt om du är under 45 år, då hjälper läkaren dig vidare till gynekolog, eller om du är 60 år eller äldre. Läs mer om klimakteriet.

Vanliga frågor

Hur länge varar förklimakteriet?

Det varierar, men ofta i flera år. Besvären kan fortsätta en tid efter den sista mensen innan de brukar avta.

Kan jag ha förklimakteriet fast mensen är regelbunden?

Ja. Sömn, humör och ork kan förändras innan cykeln blir oregelbunden. Har du hormonspiral eller p-piller syns förändringen i mensen dessutom inte alls.

Behöver jag ta blodprov för att veta?

Oftast inte om du är 45 år eller äldre. Hormonerna svänger så mycket att ett enskilt prov sällan ger besked. Prover kan ändå bli aktuella om läkaren misstänker något annat, som problem med sköldkörteln eller blodbrist.

Kan jag bli gravid i förklimakteriet?

Ja, du kan fortfarande ha ägglossning. Preventivmedel behövs tills det har gått ett år sedan den sista mensen. Använder du hormonella preventivmedel kan du rådgöra med barnmorska eller läkare om när du kan sluta.