Semaglutid eller tirzepatid - vad är skillnaden?

Senast granskad av Liban Yusuf, specialistläkare i invärtesmedicin, 9 juni 2026.

Semaglutid och tirzepatid är de två läkemedel som främst används vid medicinsk viktbehandling i Sverige idag. De är besläktade men fungerar inte helt likadant. Här går vi igenom skillnaderna i verkningsmekanism, effekt och biverkningar, och vad som avgör vilket som passar dig.

Kort sammanfattning

Verkningsmekanism

Båda läkemedlen verkar på kroppens egna mättnadssignaler, men tirzepatid påverkar en receptor till.

Semaglutid härmar GLP-1 (glukagonliknande peptid-1), ett hormon som frisätts i tarmen efter måltid. Det dämpar aptiten, ökar mättnadskänslan och bromsar magsäckstömningen.

Tirzepatid aktiverar samma GLP-1-receptor, men också GIP-receptorn (glukosberoende insulinotropisk polypeptid). Den dubbla verkan tros bidra till en något starkare effekt på aptit och ämnesomsättning.

Effekt i kliniska studier

Effekten av båda substanserna är väl dokumenterad i stora randomiserade studier:

Siffrorna kommer från olika studier och ska tolkas som genomsnitt, inte ett löfte om resultat. Individuell effekt beror på utgångsläge, dos, följsamhet, livsstil och biologiska faktorer. För många patienter ger båda substanserna en betydande och kliniskt meningsfull viktminskning.

Biverkningar

Biverkningsprofilen liknar varandra eftersom båda bromsar magsäckstömningen. De vanligaste besvären är magrelaterade: illamående, förstoppning eller diarré, uppblåsthet och i början trötthet. Besvären är oftast milda till måttliga, störst vid dosökning, och avtar med tiden. En långsam upptrappning och justering av dosen vid behov minskar risken.

Dosering och upptrappning

Båda ges en gång i veckan och inleds med en låg startdos som höjs gradvis. Den långsamma upptrappningen hjälper kroppen att vänja sig och minskar biverkningar. Måldosen är individuell och sätts av din läkare utifrån effekt och tolerans. Vissa når sin terapeutiska nivå redan vid en mellandos.

Vilken passar dig?

Det är inte ett val du gör själv. Vilken substans som är lämplig avgörs av en legitimerad läkare efter en medicinsk helhetsbedömning som väger in din hälsohistoria, eventuell samsjuklighet, tidigare behandlingar, tolerans och dina behandlingsmål. Behandlingen kan också justeras över tid, till exempel om biverkningar uppstår eller om effekten behöver förstärkas.

Källor

Gör hälsoprofilen →